Tre pass

28 Maj

Det är på stapplande ben jag tar mig framåt, trötta. Men vad hade jag egentligen förväntat mig efter tre cikeldagar i rad? Distans och intervaller. I morgon krämar jag ur den sista lilla energin som finns i benen innan de får sig en mycket välförtjänt vila några dagar. De har varit så duktiga, och kämpat på super. Energin har gått upp och ner, precis som en berg och dalbana, men vad kan man egentligen vänta sig?
I lördags utmanade jag dem med ett två timmar långt distanspass. I går fick de genomlida ett intervallpass med en massa energi och styrka. Och idag avslutade jag med ännu ett distanspass. Bra jobbat. Men jag säger då en sak; mina ben ser fram emot något annat att pyssla med så fort kroppen skriker träning.

Sommarregn

25 Maj

- sommarregn -
den doften är speciell
underbar
frisk

Ett sommarglädjehopp i går. En glädje som fortfarande finns inom mig.

Under dagens träningspass kom regnet, men värmen fanns kvar i luften. Värmen höll mig varm när mina fötter tickade på det bestämda träningspasset. Pulsen pulsade på och jobbade fint. Utmaning. Trots regn och mina korta träningsbyxor och linne frös jag inte. Värmen fanns i luften, och den där varma regndoften. Den där varma doften i luften klädde min lungor och fyllde hela min kropp med glädje och styrka. Det är sommar nu, på riktigt.

Vårruset 2012

24 Maj

Ett gäng glada sjukgymnaster efter Vårruset!

Idag gick Vårruset av stapeln här i Umeå, och jag stod på startlinjen. Sommaren är här och jag bara njöt, jag njöt av kvällssolen som lös i ögonen och den varma kvällssolen som värmde skönt. Kan det bli bättre?!

Jag är ingen snabbdistansare så jag lät benen få ticka på i sin egna takt. Ingen hets, bara springa. Över mållinjen kom jag på tiden 24:56, 5 km.

Vi var tre lag anmälda från klassen och efteråt samlades vi alla i kvällssolen picknickade. En massa skratt och bara vara. Jag njuter fullt ut av livet!

Vårruset

24 Maj

Ikväll går Vårruset i Umeå av stapeln. Sol och sommarväder, kan det bli bättre?

Att läsa är att resa

23 Maj

Sommaren börjar närma sig med stormsteg, lika så semester för många. Varma dagar på stranden, avkoppling hemma i trädgården, grillkvällar och allt vad man kan tänka sig hitta på fina sommardagar. Vi har en härlig tid framför oss.
Sommar för mig är att kunna slappna av, göra vad jag vill. Trots jobb och en vardag brukar jag ha mer tid över då inget skolarbete behövs göras och då ägnar jag gärna lite extra tid åt att läsa. Böcker och tidningar. Visst är det härligt att komma hem från stranden en varm och solig dag och sätta sig i skuggan av parasollet på terrassen och läsa en bra bok!? Denna sommaren är inget undantag, här ska det läsas böcker. När jag tittar i min bokhylla, på böcker som jag har sparat för att jag ska läsa i sommar, ser jag att alla har ett och samma tema; träning. Så här kommer tips på böcker att läsa soliga eller regniga sommardagar.

Ett år av magiskt löpande av Kenneth Gysing

Jag har läst den förr, men jag måste läsa den igen för så bra är den. Den ger mig inspiration och energi. Jag kan inte riktigt sätta ord på varför den är så bra, jag tror det är energin i vart enda ord som skrivs och som man kan läsa mellan raderna. Läs den! Läs den många gånger, det ska jag göra.

Dra år skogen

Det börjar bli länge sen man levde på 1900-talet.
Jag tänker att mina barns barn (om de någon gång får några) kommer att skryta för sina polare, >>vår morfar föddes redan på 1900-talet<<. Sen drar de häpnadsväckande historier om denne gamle morfar, och farfar, om hur tokig han var i löpning, och att han faktiskt sprungit i ett par äkta Nike Pegasus, sådana där som står i en monter på Löparmuséet. Och att han faktiskt sprang på riktigt, utomhus.
Utomhus, var då utomhus, undrar polarna. Ute i skogen, berättar barnbarnen, men då lyser tvivlet i polarnas ögon. Skogen ligger ju i Norrland, dit går inte ens Super-T-banan. Jo, för på morfars tid, fanns det till och med skogar alldeles i utkanten av Stockholm. Det var långt före virtualboxarna, människorna var tvungna att ta sig från hemmen till sina arbeten med bil, buss, tåg, cykel, ja till och med till fots.
Va, häpnar polarna, gick er morfar till jobbet… med fötterna?
Jajamän, bräcker barnbarnen, och när han inte gick så cyklade han. En envis gubbjävel, han vägrade att ta emot en virtualbox trots att Virtualdemokraterna vann valet 2050 med vallöftet >>Gratis virtualboxar åt alla<<.
Morfar hann fylla 126  år innan han motvilligt gav med sig, och flyttade in i en virtualbox. Det fanns ju ändå ingenstans att springa längre, regeringen hade avskaffat alla nationalparker, Virtualministeriet krävde enorma ytor för sin verksamhet. I virtualboxar fanns ju skogar, varuhus, stränder, planetresor, direktuppkoppling till släktingarnas virtualboxar, allt man kan önska sig.
126 år, säger polarna, en ganska hög ålder på den tiden, va? Då hade väl inte ens Clas Ohlsons nya kroppsdelar i sortimentet?
Nä, morfar sprang livet igenom på egna ben, förklarar barnbarnen. Och det var ett evigt tjat om att han aldrig skulle ha levt så länge, om han inte löpt så långt.
Men vart tog han vägen, egentligen, undrar polarna. Försvann han inte?
Jo, dagen innan han skulle fylla 130, drog han ur elkontakten till virtualboxen. När Virtualpolisen bröt sig in, låg det bara en lapp på löpbandet: Hej, svejs. Har dragit åt skogen.
Gubben är sedan dess registrerad i Virtualpolisens register för borstsprungna.

Born to run, jagketn på löpningens själ, av Cristopher McDougall

Jag har hört mycket bra om denna bok och jag ser mycket fram emot att få läsa den. Born to run är senaste tillskottet i min boksamling i bokhyllan, en present från en fin vän. Jag är riktigt nyfiken på vad boken ska bjuda mig på!

Löpning har på några år blivit Sveriges bredaste folkrörelse – de stora loppen har idag nästan 500 000 startande. Christopher McDougalls internationella bästsäljare besvarar frågan alla löpare förr eller senare ställer sig: Varför springer jag?
I Born to run jagar McGougall oförtröttligt efter svaret. Med hjälp av den bortglömda mexikanska löparstammen tarahumara, flera framstående forskare och några av långdistansvärldens mest färgstarka profiler förstår han till sist varför människan är född att springa, och varför det mesta vi hittills lärt oss om träning är helt felaktigt.
Born to run har fått miljontals människor att springa annorlunda och de stora skoföretagen att tillverka en helt ny sorts löparskor. Men framför allt är Born to run en underhållande berättelse med oförglömliga karaktärer, som får även den mest inbitna löpare att parkera sig i läsfåtöljen.

Kroppens geni, Marit, Petter och skidåkning som lidelse, av Sverker Sörlin

Hur fort går det att åka skidor när man åker fortast i världen?

Denna boken köpte jag i vintras innan jag flyttade upp hit till Umeå. Jag började att läsa den första gången jag åkte upp hit men har fortfarande inte läst ut den. Jag ser fram emot att få läsa och ta in vart enda litet ord som skrivits. Det är en riktigt bra bok, en gripande bok.

EN gång var Sverker Sörlin en skidåkare som läste böcker. Sedan blev han en författare som inte kunde sluta åka skidor. Den långa vintern 2010 åker han skidor som aldrig förr och han ser världens främsta åka skidor på tv. Han kunde inte få nog.
Sommaren därefter söker han upp Marit Björgen och Petter Northug, de som faktiskt är snabbast i världen, i deras norska hembgd. Han vill veta vad det är i deras bakgrund och kultur som gör att de åker så fort och vinner så ofta.
Kroppens geni är ett reportage som är en essä som är en självbiografi som är ett första försök att skriva träningens inéhistoria och skidåkningens filosofi.
Ingen har skrivit så här om skidor förr.

Vad jag pratar om när jag pratar om löpning, av Haruki Muakami

 Detta är en bok som jag hittade på årets bokrea. Efter två meningar av bokens sammanfattning fångade den mitt intresse.

Efter att Haruki Murakami sålt sin jazzbar för att ägna sig åt skrivande på heltid började han skringa för att hålla sig i form. Ett år senare sprang han ensam den klassiska sträckan från Athen till Maraathon i stekande sol.

Vad jag pratar om när jag pratar om löpning är Murakamis mest personliga bok om innehåller minnen och reflektioner från ett liv av löpning, fyllt av målmedvetenhet, värkande muskler och uppladdningar inför ständigt nya marathonlopp. Löpningen blir för honom en sammanbitande punkt i tillvaron – och på så sätt blir en text om löpning också en text om hans romaner och hans skrivande.

Vad ska du läsa i sommar? Vilken är den bästa boken du har läst? Vad läser du nu? Deckare, skönlitteratur, självbiografier, roman…? Berätta, jag är nyfiken!

Ett starkt pass i gymmet

22 Maj

Istället för att bära på min irritation inombords hela långa dagen och gå och vänta på att det skulle bli kväll så jag skulle kuna göra mig av med den under träningen ändrade jag om i dagens tänkta schema. Träninga på förmiddagen fick det bli. Träning, speciellt styrketräning, är det bästa receptet på att få ut arghet ur kroppen.
Jag var fokuserad och kände mig stark, trots brännande uttröttade muskler. Härligt! Dendär irritationen som fanns inom mig tog jag istället ut på stakmaskinen, kettlebellen, bollen och de andra redskapen jag använde under dagens pass. Och dendär mjölksyran och tröttheten struntade jag blankt i, jag körde över den totalt. Ha!

Passet såg precis ut som förra veckans pass i stakmaskinen och benstyrkan i gymmet.

20120522-221628.jpg

Nöjd och på mycket bättre humör hoppade jag in i duschen och klädde mig i klänning och jeansjacka, är det sommarvärme så är det. Fram tills att skolan började efter lunch satt jag på en bänk ute i solen och rörde mig inte en enda millimeter. Jag satt där, tänkte, lyssnade på musik, pluggade på det jag behövde lära mig, åt lunch och njöt av sommaren som har kommit till norr. Välkommen!

Det var väl du som inte var ny?

20 Maj

Jag är absolut inget proffs med cykelskorna på fötterna, jag har inte spinnat överdrivet mycket men ny kan jag inte påstå att jag är. Ändå blev jag utpekad som ny idag under dagens spinningpass av min fina vän, och ledaren tog det på allvar men insåg lika fort att den utpekningen inte stämde. Det var väl du som inte var ny?

Det är söndag idag. Sista dagen i denna veckan. Jag avslutade på topp med ett intervallpass på cykeln. Benen brände, du vet dendär brännande känslan precis innan de ger vika. Det gör så ont men samtidigt så härligt. Det var sammanlagt 12 intervaller, 6 st som gick uppför och lika många som gick i full fart nerför - varannan. Det var ett härligt gó i salen och jag rycktes med. Det var precis vad jag behövde denna söndagen i maj. Idag lyckades jag till och med lämna tankarna och bara fokuser på här och nu, träning. Underbart.

Många tankar i ett litet huvud

19 Maj

Benen spinnade på fint.
Svetten rann stora floder.
Hjärtat jobbade på underbart bra.
Huvudet gick på högvarv. 

Huvudet var laddat till tusen för ett distanspass på cykeln i morse samtidigt som benen var lite trögstartade och var väl egentligen sugen på sovmorgon. Men icke. Spinning skulle det bli och så blev det. Ett långpass. Många tankar hann komma in i mitt huvud, under alla de minutrana. Jag försökte låta de passera och istället fokusera på träningen och dagens pass. Känslorna kom och gick. Det är ganska mycket som surrar runt i mitt huvud just nu. Sommarlovet är mindre än två veckor bort och innan dess är det mycket som ska hända. Men det får inte ta min fokus från träningen, även om det är lätt. Det är lätt att låta tankarna flyga iväg och inte fokusera här och nu. Det är också träning, att inte låta det hända. Tro mig, jag försökte och jag lyckades ganska bra emellanåt men inte alltid.

Även om passet innehöll många olika tankar och inte alltid 100% närvaro är jag nöjd. Jag är nöjd för att jag gav allt jag hade idag. Jag gav allt vad min dagsform bjöd på idag och det är jag nöjd över. Supernöjd. I morgon kommer en ny dag med nya träningsminutrar och då står det intervaller på planeringen. Då är det friska och starka tag som gäller. Utmaning. Jag är laddad.

En lång och spännande resa

19 Maj

Nya äventyr är på gång och vi planerar för fullt. Jag säger bara en sak, sommaren 2014 händer det roliga saker. Vi har en lång resa framför oss med en massa utveckling och många roliga timmar att ägna åt det vi tycker bäst om. Jag ser jättemycket fram emot det. Det kommer att bli en stor utmaning som jag tar åt mig med främst två olika känslor i kroppen; nyfikenhet och rädsla. På ett positivt sätt.
Vägen kommer att bli lång men spännande. Jag tror att jag kommer att lära känna mig själv igen på nytt, jag kommer att få se mig själv ur ett nytt prespektiv och verkligen få reda på vad jag går för. Vart går min gräns?

Frökex

18 Maj

  • 2 dl rågflingor
  • 2 dl vatten
  • 0,5 dl olja
  • 1 dl krossade linfrö
  • 1 dl solrosfrö
  • 1 dl pumpafrö
  • 1 dl sesamfrö
  • salt

Blanda alla torra ingredienser i en skål, tillsätt vatten och olja.
Täck en bakplåt med bakplåtspapper i botten, häll ut smeten och lägg ett till papper över. Kavla ut (eller tryck ut, det gjorde jag) smeten till en platt kaka. Ta bort det övre pappret. Grädda i ugnen, 150 grader, i ca 60 minuter.
Ta ut plåten och låt svalna.
Bryt i mindre bitar och förvara i en tät burk.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 42 other followers